uppäten av gris
var nere och jäste vid floden och såg en liten gris på 2 kg. Han var faktiskt riktigt cool, ända tills han kom över dit jag satt och försökte käka på min stortå.
Chipotle
Har ätit på den jäkla restaurangen 4 gånger på 4 dagar nu. Det är svingott och faktiskt också nyttigt, och man tröttnar aldrig. 6.77 dollar ksotar det. Alltså knappt 40 kr, för 1300 fina kallorier inkluderande tortilla, kyckling, ris, bönor, paprika och lökmix, tomatmix, majs, ost, sour cream, sallad. Och allt stängs in i tortillan för att bilda en burrito. Förstår inte att det inte finns i Sverige. Utsökt gott.
Tog en Sväng till Rec center igår och körde lite våtväst istället för att springa. Var rätt nice. Vattnet var varmt och skönt.
Förutom det så har det vanliga sakerna skett. Har ätit sig propp mätt på Harris dining hall ett par gånger, vart i solen lite, tränat, ätit taccos på en finfin restaurang som ligger nedanför gatan. 3 dollar för största taccon.
varit och klättrat klättervägg också. Den ligger precis intill poolen
.
Käkat massa Beef Jerky också. Fin fint protein, men jäkligt dyrt..
Tog en Sväng till Rec center igår och körde lite våtväst istället för att springa. Var rätt nice. Vattnet var varmt och skönt.
Förutom det så har det vanliga sakerna skett. Har ätit sig propp mätt på Harris dining hall ett par gånger, vart i solen lite, tränat, ätit taccos på en finfin restaurang som ligger nedanför gatan. 3 dollar för största taccon.
varit och klättrat klättervägg också. Den ligger precis intill poolen
. Käkat massa Beef Jerky också. Fin fint protein, men jäkligt dyrt..
Halvkass tävling
Var iväg till College Station och Texas A&Ms Gillam indoor track igår.
Loppet gick rätt dåligt. Var rätt nervös innan och det var ingen höjdare att lämna San Marcos kl 6 på morgonen och sedan vänta där hela dagen på att få springa. Årsbästa med 2 sekunder till 1.54,3. Men är inte nöjd med tiden alls. Det kändes anspänt från start. Om 2 veckor ska vi till Houston och där är det tävling igen.Då ska det gå bra alltså. Även om det känns kasst nu.
Sprang också 3e sträckan på 4x400m som gick rätt hyfsat med split tid på 49,8
Loppet gick rätt dåligt. Var rätt nervös innan och det var ingen höjdare att lämna San Marcos kl 6 på morgonen och sedan vänta där hela dagen på att få springa. Årsbästa med 2 sekunder till 1.54,3. Men är inte nöjd med tiden alls. Det kändes anspänt från start. Om 2 veckor ska vi till Houston och där är det tävling igen.Då ska det gå bra alltså. Även om det känns kasst nu.
Sprang också 3e sträckan på 4x400m som gick rätt hyfsat med split tid på 49,8
23 grader och sol. Glädje
Dagarna har gått och det var kanonväder igår. Fyyyyyy satan vad nice alltså. Livets glädje blir total varje gång det blir soligt och varmt. Det är ju som att vinna på lotto varje gång solen kommer och man kan bada och snorkla runt i floden.
Gårdagen var riktigt utsökt. Min Kära Svarta Ford Mustang är lite trött och batteriet har blivit kasst så jag tog min rumskompis Chevy Lumina och brände ner på Charles Austin Drive och vidare till floden med en kompis.
Vidare mot floden skådade jag Sewell Park. Där man tidigare spenderat många timmar med att spela frisbee, volleyboll, snorkla, jäsa.
Saknar min Ford :( Ska fixa nytt batteri i veckan så blir den fit for fight igen. Då blir det till och glida runt utan taket. Det blir liksom en helt ny upplevelse att köra bil med taket nere. Ruskigt nice är det.
Gårdagen var riktigt utsökt. Min Kära Svarta Ford Mustang är lite trött och batteriet har blivit kasst så jag tog min rumskompis Chevy Lumina och brände ner på Charles Austin Drive och vidare till floden med en kompis.
Vidare mot floden skådade jag Sewell Park. Där man tidigare spenderat många timmar med att spela frisbee, volleyboll, snorkla, jäsa.
Saknar min Ford :( Ska fixa nytt batteri i veckan så blir den fit for fight igen. Då blir det till och glida runt utan taket. Det blir liksom en helt ny upplevelse att köra bil med taket nere. Ruskigt nice är det.
tillbaka till förr
Tillbaka i San Marcos nu och vädret är oturligt nog ganska pissigt. Men på Onsdag kommer 22 grader och sol i alla fall, vilket kommer bli skönt.
Flygresan hem gick ganska smärtfritt. När jag kom till washington fick jag turligt sällskap av min kompis Elena från Tyskland som inte bara skulle med samma plan, utan även hade sittplatsen 26B precis brevid mig.
6 timmar sömn sen var det uppvakning till dagens första pass. 2 timmar styrka, hem, sova middag, tillbaka till tracken kl 12 för lunch med laget(subway), träning igen kl2 i form av 400-300-250-200-150 gånger 2. Svintrött, svindöd. Dock ska nämnas att jag spöade skiten ur min träningskompis från Luxemburg som precis som jag har 1.50 som pers på 800.
Satte mig i ispolen inne i Bobcat stadium och isbadade de trasiga benen. Hann knappt med att chilla lite i TV rummet på stadion innan det sen var det dags för middag med laget igen kl 6, pizza(det bästa vara tt jag fick ta med mig en hel kartong hem också), och nu är kl 8 på kvällen. 12 timmar kvar till nästa morgonpass. Dang. Ska i alla fall dra iväg och bubbla lite i ett hot tub med min polare Will, i hopp om att kunna ta det lite lugnt. Men snart somnar jag nog innan jag hunnit ta mig ur lägenheten
Bobcat stadium var sig likt, förutom att de expanderar läktarna på kortsidorna.
Styrkerummet där man höll på att somna av jetlag kl 8 i morse.
Fick nya spikes också som kanske ska användas på Lördag när vi drar till Texas A&M indoor meet. Kommer bli bra drag på den tävlingen, eftersom Texas A&M är den bästa friidrottskolan i hela USA
Hejdå härliga Sverige
Då har dagarna susat förbi, 26 härligt utsökta dagar. Jag måste säga att alla de 26 dagarna jag var hemma var otroligt lyckade. Förutom tävlingen igår, som faktiskt var en seger, men tiden jag sprang på var kass. Men vad gör det. Det kommer fler chanser.
Jag har gjort allt jag ville här hemma och träffat alla folk jag ville, plus lärt känna lite mer folk.
Jag är glad att det finns så många bra vänner att komma hem till. Det känns sorgligt att lämna allt igen.
En kort visit och nu ska man till andra sidan jorden igen. Det känns alltid skummt att dra, nästan så man vill gråta lite. Jag tar i alla fall med mig många glädjerika minnen från detta jullov.
Bryggaregatan 11b har blivit lite som ett andra hem. Det har blivit mycket häng där och man knackar inte längre på dörren när man går in till Virre på andra våningen.
Lite minnen från veckorna. Pepparkaksbakning, tennisspel, filmkvällar, tv spels kvällar, pokerturnering, rappakalja spelande, juldagen, nyårsafton, le grand, pizza ätning, munktellarenan, badhuset, bastukväll, bål tillverkning.
Var ute på isen och öste långfärdsskridskor idag. Grymt kul faktiskt. De bästa var knorrs ost och broccoli soppa att äta när kylan trängde på.
Jag har gjort allt jag ville här hemma och träffat alla folk jag ville, plus lärt känna lite mer folk.
Jag är glad att det finns så många bra vänner att komma hem till. Det känns sorgligt att lämna allt igen.
En kort visit och nu ska man till andra sidan jorden igen. Det känns alltid skummt att dra, nästan så man vill gråta lite. Jag tar i alla fall med mig många glädjerika minnen från detta jullov.
Bryggaregatan 11b har blivit lite som ett andra hem. Det har blivit mycket häng där och man knackar inte längre på dörren när man går in till Virre på andra våningen.
Lite minnen från veckorna. Pepparkaksbakning, tennisspel, filmkvällar, tv spels kvällar, pokerturnering, rappakalja spelande, juldagen, nyårsafton, le grand, pizza ätning, munktellarenan, badhuset, bastukväll, bål tillverkning.
Var ute på isen och öste långfärdsskridskor idag. Grymt kul faktiskt. De bästa var knorrs ost och broccoli soppa att äta när kylan trängde på.
Nytt år med nya händelser
Det är 5e dagen på det nya året och än så länge går det mesta bra. Jag har lärt mig att ta det lite lugnt hemma och inte härja varje minut av mitt liv. Jag börjar anpassa mig till det gamla livet jag levde för 2.5 år sedan. Jag hade nästan glömmt bort hur det var att i bland ha lediga stunder där det inte händer nångting, inget alls, inte ett skit, man bara är. Sen i Augusti förra året har det konstant hänt något. Skola, träning, folk överallt, bad, volleyboll, fest, mer fest, och lite till fest, och ganska mycket hård träning. Synd att det är så kul att gå på fest. Nu börjar i alla fall tävlingssäsongen och därmed också allvaret.
På söndag bär det av hem igen, eller ska jag kalla det hem? Jag vet faktiskt inte längre. Det känns som att jag numera har två hem och två liv. Jag börjar sakna att glida ner till vattenfallet och ligga där och relaxa till max i sol och värme. Jag saknar alla vänner, träning, och fest. Jag saknar den ständiga händelserika tillvaron. Jag trivs när det händer saker. Vila kan man göra i graven. Här hemma har jag dock även haft grymt mycket att göra och det har varit 3 väldigt händelserika veckor med återseende av grymt sköna personer.
I sverige har man det bra, likaså USA
I morgon åker det blåvita tävlingslinnet på och det är dags att repressentera Turan igen. Det var ett tag sedan sista. Känslan är bra tror jag, men jag är lite orolig att det kändes så enormt bra för 2 dagar sedan. En sån känsla brukar av tidigare erfarenheter inte vara så långvarig. Men det blir nog bra.
grymt pass.. och Rappakalja
Gick otåligt och inväntade att regnet skulle sluta falla från himlen i princip hela eftermiddagen idag. Runt kl 3 var det någolunda hyfsat och endast små skvätt kvar.
Snörar på mig de gråa adidas dojjorna (som en gång varit vita) och lunkar ner de 800 metrarna till strängnäsvägen och sedan in på djurgårn. Backintervaller står på schemat.
Benen känns tunga och grusvägen som slingrar upp för djurgårn är full av vatten och alldeles sunkig. Träden vid sidan om är blöta och hänger över den hyfsat breda grusstigen mer än vanligt. Det är mörka vattenpölar lite här och var längs hela stigen upp till toppen.
Jag kör några stegringar bort mot Carlavägen och vänder sedan tillbaka. Benen är inte med idag, men jag har en possitiv inställning.Jag börjar köra upp för ena backsidan några minuter senare och det känns ruskigt lätt. Suveränt tryck i steget. Jag lyssnar till varje isättning och blir förvånad över hur lätt det känns trots den kassa känslan under stegringarna. Jag blir inte ett dugg trött, utan fortsätter att ösa ordentligt lätt. 3, 4, 5, 6 passerar. Det börjar bli mörkt, men på varje intervall uppe vid toppen tränger det sista ljuset från kvällsolen fram genom granarna. Det kommer en gammal man med konstig svart hatt som börjar hejja på. Jag trycker på lite extra upp till toppen på 7e intervallen, mest för att jag blir lite rädd för hunden han har i koppel några meter bakom, men också för att mannen hejjar på.
Kan inte tänka på annat än varför jag inte tycks bli trött. Jag öser ordentligt fort, men tröttheten kommer inte.
In på 10e och sista intervallen trycker jag på Nike klockans vänstra nederkant för sista gången och startar intervallen som också kommer att bli den snabbaste. Öser upp till toppen och fullbordar kanonpasset. Den där gröna bänken som stått där uppe på toppen så länge jag kan minnas är kvar. I dag behöver jag inte lägga mig på den, full av syra och med förstörda lungor. I dag tassar jag hem på lätta steg.
Att vara i form när man tränar löpning är ruskigt fint. Kanske det behövs en nyårsfylla med jämna mellanrum för att komma i god form? Ofta vet man inte varför det känns så bra just ibland.
Som avslutning på dagen blev det Rappakalja spelande med många goda vännder. Dagens bästa förklaring till ordet "Loganberries" måste ha varit "Johnny Logans ollon."
nyårs tabben och förslappningen
Nyårsafton var det igår och det spårade ju själfallet ur till slut. Entrecote, klyftpotatis och bearnaise sås satt rätt fint till en början.
Men sedan kom minttu flaskan fram och den slank ju ner rätt fort. Skitsnack blandat med lite mer minttu och öl i några timmar och sedan promenad vidare mot stan, i skjorta och höstjacka och med champagne i högerhanden. Kylan trängde in från alla håll och det var förskräckligt kallt. På 12 slaget skakades champagnen nåt så ordentligt mycket och det blev en härlig smäll när korken for upp mot en fyrverkerifylld ljusbesatt himmel, skådad från bron man stått på så många gånger förr och tittat ut över Eskilstunas vackra vy. I fyllans stund stannar jag plötsligt upp en stund och tänker på alla glada människor runtomkring. Jag lyfter flaskan och ropar skål åt folkmassan. Vilken stämning Det var på hamngatan och nybron igår.
Dagens ända aktivitet förutom kebabätning, bygga snölykta.
Resultatet blev faktiskt förträffligt.
Men sedan kom minttu flaskan fram och den slank ju ner rätt fort. Skitsnack blandat med lite mer minttu och öl i några timmar och sedan promenad vidare mot stan, i skjorta och höstjacka och med champagne i högerhanden. Kylan trängde in från alla håll och det var förskräckligt kallt. På 12 slaget skakades champagnen nåt så ordentligt mycket och det blev en härlig smäll när korken for upp mot en fyrverkerifylld ljusbesatt himmel, skådad från bron man stått på så många gånger förr och tittat ut över Eskilstunas vackra vy. I fyllans stund stannar jag plötsligt upp en stund och tänker på alla glada människor runtomkring. Jag lyfter flaskan och ropar skål åt folkmassan. Vilken stämning Det var på hamngatan och nybron igår.
Dagens ända aktivitet förutom kebabätning, bygga snölykta.
Resultatet blev faktiskt förträffligt.
